Mitt gymkort på SATS har precis gått ut. Och när jag väl funderade över om jag skulle förnya det eller inte så slog det mig hur jag faktiskt känner när jag är där: rätt obekväm. För varför går man till gymmet egentligen? Jag går dit för att träna. Enbart. Men jag tycker att miljön omkring är rätt osoft. Alltså inte lokalen eller de som jobbar där utan alla narcissister som gör att det inte längre känns kul att träna. Vi kan börja i omklädningsrummet med alla kvinnor som älskar att strosa runt så att ingen kan missa att de köpt ett par nya tuttar. Gäsp. Det känns faktiskt som att många på gymmet är mer där för att visa upp sig än att faktiskt träna. Som tjejen som har stylat sig för att gå till gymmet och lägger fler blickar på sin egen rumpa och säääxy outfit än en hantel. Eller killen som inte kan slita blicken från sina biceps så att han inte ens ser att det är folk som VÄNTAR på honom att bli klar med maskinen. Eller yogatjejerna, som äter sig mätta på typ äpplen, som stönar som att de har sex samtidigt som de tittar på sig själva i spegeln. JAG ORKAR INTE! Att träna på SATS känns som att man är på en föreställning. Jag vill bara träna i en vanlig jäkla tisha, svettas, duscha, klä på mig och gå. Jag vill inte behöva uppleva en show av uppmärksamhetskrävande kvinnor och män som tänker mer på att vara sexiga än att faktisk gå dit för att köra hårt. Nej, nu ska jag leta efter ett gym där folk tränar för att de vill just TRÄNA. Taco hej.