En orsak till att jag nästan har slutat att gå till butiker när jag ska köpa kläder är för att jag är så trött på att jag så ofta inte passar i de storlekar som klädkedjorna har som som störst. Och när det kommer till jeans är det värst. Jag har ännu inte hittat ett par jeans som sitter bra på mig (tipsa mig gärna om jeans med hög midja som är skööööna!). Idag gick jag in på Monki efter att ha spanat in de här jeansen (fast i svart och grått). Jag kom inte i storlek 32. Det är deras största storlek i den här modellen – som enligt expediten på Monki motsvarar storlek 42-44, det vill säga L och XL. Och visst är det TRÅKIGT att känna sig för stor för att passa i klädkedjornas sortiment. Och jag vägrar att lyssna till råd i butiken som "de töjer ut sig" eller "det beror på material". Och jag vägrar att förpassas till "plus size"-avdelningen – där det känns som att plaggen gömmer kroppen, snarare än att framhäva den. Jag håller alltid mitt huvud högt när det kommer till "opassande" storlekar – men ibland är det svårt att inte påverkas av samhället skeva bild av kvinnokroppen. Och ett av skälen till att jag inte visar upp en bild på hur jeansen såg ut på mig är att jag idag inte känner för en vända av hur det blev förra gången jag gjorde det (extremt mycket kroppshat och kränkande kommentarer)... För övrigt: Lindex och Kappahl är så mycket bättre på storlekar än andra klädkedjor. Jag känner mig välkommen att handla hos dem. Så varför är jag det på Monki, Zara och H&M exempelvis (ni bör se över era jeansstorlekar...)?
