För ett år sen bestämde jag mig för att börja frilansa på heltid – för att kunna välja att jobba med projekt jag verkligen vill göra. Men det fanns en anledning till – jag kände att det enda jag gjorde var att springa med andan i halsen med ett stresspåslag som gjorde att jag inte mådde bra. Och min stress gick ut över Lilo, kände jag. Att jag inte hade tillräcklig ork för att vara en tillräckligt glad mamma. [caption id="attachment_8538" align="aligncenter" width="1512"] I Göteborg på inspelning för Kappahl.[/caption] Och när ett projekt med Kappahl dök upp (en webbserie om hållbarhet) så valde jag att säga upp mig från mitt fasta jobb som redaktör/journalist för att "take a leap of faith". Och hur läskigt det än var att stå på egna ben så har jag, så här ett år senare, inte ångrat mig en sekund! För det går bra, jag har några kunder som anlitar mig frekvent och så har jag snart en drömpodd (så fort allt är på plats så skriver jag om den här) jag har även lämnat in en idé + manus till en barnbok som jag SÅ hoppas på att få göra. Och framför allt: jag kan hämta Lilo utan att behöva springa till förskolan för att hämta i sista minut och jag är inte lika stressad som jag var tidigare och jag har mer energi. Att äga min egen tid är det bästa jag har gjort. Eller, ja, efter att ha gjort Lilo!
