Vaknade i morse och hoppades på att det skulle ligga ett svar i min mejl från Fertilitetscentrum i Stockholm. Och hurra, där låg det! Läste det och... Ridå... Hej Annika! Vi rekommenderar inte insemination efter 38-40 års ålder pga att chansen till graviditet är relativt liten. Chansen till graviditet är inte stor ens med IVF vid 42 års ålder, men det är det vi rekommenderar. Tyvärr tar offentliga kliniker inte emot kvinnor som fyllt 40 år och vi får (ännu) inte göra IVF med donerade spermier. Det som ligger på plussidan är att du har ett relativt litet barn. Nu har jag gråten i halsen och tänker att det kanske är kört för ett andra barn: "relativt liten chans"... [caption id="attachment_6844" align="aligncenter" width="720"] Lilo, 3 dagar + öm tutte.[/caption] Tusen tankar snurrar i mitt huvud: Borde jag börjat tidigare? Ska jag ens försöka? Varför är jag ens i den här situationen så "sent i livet"? Jag vet att jag ska vara tacksam för det jag har – och det är jag! Lilo är allt för mig. Men jag vill ha samma möjligheter som andra (som kan få barn öhv, det vill säga) – som mina vänner och bekanta som alla är i parrelationer. Så nu då? Jag lägger mina ägg (bokstavligen?) i en korg – och den finns i Danmark där man kan göra IVF med donerade spermier. Har nu bokat en tid för konsultation och hoppas på att det inte ska kännas helt kört för mig...
