Det finns en mängd böcker om att bli/vara förälder. Och jag har läst många. "Det heliga jävla moderskapet" skiljer sig åt. För det är en så ärlig samling berättelser om graviditeter, förlossningar, amning och flaskmatning, kroppsskador, sorg och det förbannade dömandet av morsor! Och också om vilka otroliga omställningar moderskapet medför i livet – vilka man kanske inte alltid är beredd på. [caption id="attachment_7403" align="aligncenter" width="616"] En bok du vill läsa.[/caption] Bara det som händer med kroppen efter en graviditet och förlossning är ju en massa jäkla kapitel för sig. Som att kissa på sig... Eller att spricka (text av Sabina Vinter)... "Det finnas något slags inbyggd skam hos mammor som skadas i samband med förlossningen. De tycks tro att de 'inte kan föda barn' eller att de själva orsakat skadan. Men jag vägrar skämmas. Det var inte jag som orsakade min skada, så varför ska jag skämmas för den? Jag är så trött på skammandet av kvinnokroppen, vi får inte prata om trasiga underliv för det är tydligen obekvämt. På samma sätt får vi ju inte heller prata högt om mens, trots att livmoderbärare haft, har eller kommer att ha mens, under någon tid i sina liv. Ändå får vi inte prata om det? Screw that! Det är helt naturligt. Glöm inte det. Kanske skrämmer jag några blivande föräldrar, men det här är en skada ingen förtjänar. För vet ni vad. Det har nu gått två och ett halvt år sedan min förlossning och jag är fortfarande inte helt återställd. Så jag tänker prata om det, högt och länge. Det är inte mig ni ska skamma till tystnad och förändring. Skrik inte åt mig. Skrik med mig. På förlossningsvården" Jag tycker att vi behöver fler ärliga böcker om moderskapet. Och framför allt för att vi ska bli kunna bli tagna på allvar med de problem som drabbar så många kvinnor vid graviditet och förlossning! Som när den manliga läkaren ordinerade en alvedon för min ständiga bäckenvärk. Fuck you, säger jag bara.