3 september 2016, Hawthorne, Los Angeles. Det är en en varm lördagseftermiddag. Marcus ligger och vilar i familjens hem efter sina tidigare träningspass på dagen. Hans fru Mishel kommer in till sovrummet med parets lekfulla 1-åring Liam. ”Bebisen”, som är hans smeknamn, sitter på Marcus mage och studsar upp och ner som han älskar att göra och han skrattar sitt lyckligaste skratt som gör att han tappar sin napp. Marcus sätter på appen ”Babblarna” – som är Liams favorit. Efter en stund går Mishel ut med Liam från rummet så att Marcus ska få sova en stund. Efter 45 minuters sömn vaknar Marcus av att han hör ett larm. Han tror att det är larmet från deras gym på undervåningen som har gått igång av misstag, vilket har hänt ett par gånger tidigare. Han går upp och säger till Mishel att larmet i gymmet är igång. Mishel svarar att det inte är larmet från gymmet utan sirenerna från polis- och brandbilar som har kört förbi huset i några minuter. Marcus får en konstig känsla och frågar Mishel: ”Var är Bebisen?” och Mishel svarar att hennes syster Allison är på en promenad med honom i barnvagnen. De försöker att nå henne på telefonen, men hon svarar inte. Marcus ska precis bege sig ut för att leta efter Liam och sin svägerska när han hör någon skrika: ”Hallå!” vid deras ytterdörr. Det är parets granne. Hon gråter och säger: ”Ditt barn, ditt barn”, om och om igen. Här beskriver Marcus det som att det känns som att han är med i en overklig krigsfilm när han springer barfota ut på gatan mot polis- och brandbilarna ett kvarter ner. ”När jag kommer fram till den första polisbilen försöker en polis att hindra mig från att komma förbi. Det är då jag ser mitt barns barnvagn i två delar. Krossad. Precis jämte barnvagnen ser jag den gröna grodan. Froggy. Mitt på vägen. Fridfull. Ensam. Utan Bebisen. Plötsligt var Mishel framför mig, skrikande och gråtande. Det var svårt för mig att förstå, och jag kan inte komma ihåg vad hon sa exakt, men hon bekräftade vad jag började förstå: Bebisen och hans moster Allison, hade blivit påkörda av en bil. Jag gick runt i små cirklar, eller åtminstone kändes det som att jag gick i cirklar – kanske stod jag stilla. Det hela kändes som en dröm.” Efter två dygn av intensivvård på sjukhuset måste paret ta farväl av sin son. Jag har nog aldrig varit så nervös innan en intervju som jag var när jag träffade mma-fightern Marcus Kowal. För jag var så himla rädd för att säga något fel – att någon fråga skulle få honom att ta illa upp. I nya numret av mama så kan du läsa hela intervjun med Marcus – och jag lovar – du kommer att få dig en tankeställare kring alkohollagarna, speciellt i USA. För det var just en rattfyllerist som valde att sätta sig i bilen den där dagen – och krossa en familj. [caption id="attachment_9222" align="aligncenter" width="640"] Ur mama. Marcus med Liams lillebror Nico.[/caption] Marcus och Mishel har nu vigt sitt liv åt att ändra alkohollagarna i USA (som är åt helvete!). skrivit en bok om allt som har hänt.
