Härom dagen satt jag på ett café/bar och jobbade. Det fanns ungefär fem lediga bord runt mig. Djupt inne i skrivandet på min dator kommer det fram en kille i 35-årsåldern. Han: Kan jag sitta här (är på väg att sätta sig mittemot mig)? Jag: Nej, den platsen är upptagen. Min pojkvän ska sitta där. Han: Men då sätter jag mig här så länge. Tills din kille kommer. Så kan vi prata lite. Jag: Nej, tack. Jag sitter här och jobbar. Han: Men det är det inte roligare att ha sällskap? Jag ska inte störa dig för mycket. Jag: Fast jag vill inte att du ska sitta där. Även om jag inte skulle jobba så vill jag fortfarande inte att du ska sitta där. Vänligen ta något annat ledigt bord. Han lämnar sedan bordet förnärmad och mumlar surt något. Det finns nog INGEN kvinna som inte känner igen sig i den här situationen. Män som förutsätter att man ska vilja prata med dem. Män som tjatar på en om att få komma nära. Det är åt helvete. Nu är jag inte ett dugg rädd för att säga ifrån till idioter som inte kan respektera ett nej. Men att veta att min dotter, min bonusdotter, mina brorsdöttrar kommer att råka ut för detta äckliga tjat, eller ännu värre hot och övergrepp – jag STÅR fan inte ut med detta. Och mitt i skrivandet av det här inlägget så dök det här upp i mitt flöde. Det är Vanja Engström, 18, från "Idol" (som åkt ut tyvärr) som lagt upp: https://www.instagram.com/p/Bo9RX0Aniea/?hl=sv&taken-by=vanjaengstrom_ Har du någonsin sett en kvinna/tjej bete sig på det här sättet mot en man/kille? Vad får män att ta sig den rättigheten? Metoo har inte gått för långt, snarare för kort.
