Nej, jag har inte hoppat fallskärm, kastat mig ner i en isvak... Värre än så: Jag har varit på Andy's lekland. Att mötas av den volymen av barnskrik, ja, det måste varit så det kändes för Frodo när han kom fram till Mordor. Efter en halvtimme kändes det som jag genomgått en timmes spinning typ. Men – Lilo (och lilla kompisen Amelia) tjöt av lycka. Efter en timme var alla helt slut, barn, vuxna, alla... Hur ofta måste man egentligen göra detta för att tillfredsställa sitt barn? Räcker det med var tionde år? Puh.