Om jag hade varit ihop med Lilos pappa hade jag inte kallat honom för pappa. Alltså typ: "papsen, vad ska vi laga för middag?". Jag hade heller inte klarat om han hade börjat att kalla mig mamma i stället för Annika. Nu menar jag så klart inte fraser som "gå till pappa" när man uppmanar barnet till något, utan bara just det där att kalla varandra mamma och pappa. Det är fruktansvärt osexigt. Hörde ett par prata så till varandra på Ica - med bebisröster. Det var läskigare än en skräckfilm. I senaste numret av Vi föräldrar "skräder" jag inte orden, enligt skribenten som intervjuar mig. Jag gillar ordet skräder.
