Det är inte så dumt att vara singelmorsa, jag gillar mitt liv väldigt mycket trots att jag ibland saknar någon vid min sida. Men då och då kan jag känna mig utanför, som att jag står utanför den ”normala gruppen” och såna tillfällen är definitivt parmiddagar. Ett jävla hittepå. Jag har middag för vänner, oavsett om de har partners eller inte. Alla är välkomna. Tycker att alla borde tänka så. Och om jag någonsin blir ihop med någon kommer jag aldrig exkludera någon för att de har en partner eller inte. Aldrig. Ju fler olika människor, desto roligare. Taco hej. Svinäcklig bild snodd från nätet.
