Som förälder har man ju olika regler för vad man säger till sina barn och inte. Men ibland säger ju andra personer saker till Lilo (eller till mig över hennes huvud) – och jag jobbar på att bli tydlig på att säga ifrån (på ett snällt men bestämt sätt). Jag klarar inte av när folk kommenterar något om Lilos kropp. Till exempel: "Oj, vad stor hon är för sin ålder...". Inte på något sätt vill jag att Lilo ska behöva fundera över hur hennes kropp ser ut. Barns kroppar (och vuxnas) behöver inte kommenteras överhuvudtaget. Eller när någon försöker att trösta Lilo med "Det gjorde inte ont!" när hon gör illa sig. Varför får inte något göra ont? Och varför skulle hon inte få uttrycka sina känslor? Jag vill att hon ska berätta för mig om det gör ont eller inte! [caption id="attachment_6820" align="aligncenter" width="690"] Ibland vill Lilo vara Mimmi Pigg![/caption] Och "Jaha, det är en tjej?". Lilo får ha på sig vilka färger hon vill. En färg avgör inte könet på någon. Inte heller hårlängden. Men fortfarande förväntas ändå tjejer att klä sig i traditonella "tjejfärger". Varför kan inte alla barn bara få klä sig i vilka färger de vill – och vilka plagg de vill? Och se ut precis som de vill i håret – lång eller kort oavsett om de är tjejer eller killar. Låt barn få vara barn – och slippa vuxnas trötta normer! Och återigen... Det jag själv avskyr mest när någon säger (även till mig): "Vad mycket hon äter!". Att bli chockad över att tjejer äter mycket är ungefär lika omodernt som att kalla en flickas kön för "framstjärt" – snippan är INTE en stjärt!
