Vaknade i natt av förvärkar (igen). Och nu verkar den där slemproppen ha gått. Det är i dag som är beräknat förlossningsdatum, inte i morgon som jag trodde. Har jordens sämsta sifferminne. Förhoppningsvis kommer den lilla babyn snart - och det är med skräckblandad förtjusning som jag ser fram emot BB. Jag ska liksom åka hem med en baby. En liten egen person! Jag har inte riktigt fattat det än. Hela mitt liv kommer ju att bli helt annorlunda. Jag förbereder mig mentalt med att hetsäta lussebullar.