Att folk gillar att dela med sig av sina preggo-erfarenheter är ju bra. Speciellt när man oroar dig över saker och man får höra "så var det för mig också, jag tror det är normalt". Men jag blir inte direkt lugnare eller gladare av att få höra exempelvis: "Va, rör hon sig inte lika mycket? Min bebis rörde sig hela tiden" Ok, detta gör mig bara nojjigare. Säg hellre ingenting. "Räkna med att gå över tiden två veckor. Men hoppas inte, den tiden var vidrig. Psykiskt påfrestande. Jag mådde jättedåligt" Ska jag ska bli deprimerad och gråta i två veckor?! Och är det verkligen så för alla? "Borde inte du ligga hemma och vila? För visst är du över tiden?" Jag vet att jag är stor, men behöver jag höra det varje dag? Nej. Jag vill heller inte oroa mig över att hon är för stor för att kunna komma ut. Nu ska jag äta en skål med pasta (det blir man tydligen också deppig av enligt en ny undersökning). Trevlig kväll!
