Det finns en sak jag verkligen ogillar med att vara gravid. Det är att vara hjälplös pga att man är så otymplig och tung. Om nåt händer kan man ju varken springa eller försvara sig på samma sätt man kan utan denna megamage. I går till exempel, på väg till inspelningen av "Idol" i Spånga, gick en man i 45-årsåldern bärsärk på Södra stations perronger. Först hörde man bara "JAG HATAR DIG" och sen gick han hotfullt på alla han stötte på. Jag vet inte varför, men jag är en riktig dårmagnet, så när han väl var på väg mot mitt och min bästa vän Terrys håll så fick jag lite panik och säger till Terry: "Jag lovar att han kommer att sikta in sig på mig". Och mycket riktigt så tittar han på mig, säger nåt obegripligt och försöker nå fram till mig bakom Terry. Som tur är så är Terry fysiskt större och har en basröst som kan skrämma i väg en isbjörn, typ. Så Dår--Kalle vågar sig inte fram till mig, och fortsätter att skrika. Men det är det här. Tänk om jag hade varit själv. Hur hade jag försvarat mig – och framför allt min baby i magen – mot det här agrot? Jag hatar känslan av att vara hjälplös och rädd. I dag drar jag till Clas Ohlson och köper en försvarsspray. Ska tydligen "paralysera angriparen". Jag och min vapendragare och "bror" Terry (han är singel by the way!).