Det är inte själva grejen att gå upp i vikt, det skiter jag i, men jag saknar att vara smidigare! Jag längtar efter att kunna röra mig normalt, kunna komma snabbt upp ur sängen (fem gånger per natt för att kissa), promenera, kunna sitta normalt utan smärta och framför allt: jag längtar efter mina b-kupor! Den nya megabröstsizen... Bara i vägen! Och värre kommer det bli av amningen?! Vi ses igen i sommar igen, B-kupor?
