Det här nyårslöftet jag gett till mig själv med att gå på minst en dejt i månaden… Just nu känner jag bara ”suck”. Det handlar inte om att killarna jag träffat inte är trevliga, men den där chansen att det faktiskt ska säga klick inser jag är minimal. Att ens bli attraherad, nej, det händer inte mig speciellt ofta. Jag vill ändå tro att kärlek är någonting som uppstår när man minst anar det, inte genom att forcera fram det. Och det här med att dejta genom att bara ha sett en bild på en människa, nej, det är nog inte min grej. Jag vill nog ha en attraktion med någon innan jag går ut på en dejt. I går gav jag mig i alla fall ut på dejt nummer 3. Och han var jättetrevlig, men jag tror vi båda vet att mötet inte kommer att leda till något mer. Det lustiga var dock att han inte frågade en fråga om mig på hela kvällen. Är inte det typ dejtingregel nummer 1 – att ta reda på saker om en? jaja, nu har jag i alla fall gjort månadens dejtlöfte till mig själv. I kväll ägnar jag mig bara åt mig själv, soffan, pizzan och tv:n. Min nästa dejt kanske?
