"Den ensamma kvinnan är något av en anomali, naturvidrig. Hon är Bridget Jones som hetsäter glass medan hon väntar på mr Right, samtliga kvinnor i ”Sex and the City”som missbrukar shopping/sex/drinkar, hon är Miss Lonely Heart i Hitchcocks ”Fönstret åt gården”. Den ensamma kvinnan skildras ytterst sällan som ett starkt, självständigt subjekt. Hon använder inte sin ensamhet åt att tänka och skapa. Hon väntar. I allmänhet på en man som ska fylla hennes sköte med sperma och liv med mening. En ensam kvinna är övergiven, utan mål och mening." Känner ni som är ensamstående kvinnor/morsor igen er? Jag gör det verkligen, alltså hur vi skildras. Den här texten i DN av Ann Heberlein är verkligen så bra formulerad. För övrigt väntar jag inte på någonting: en kuk, en man, kärlek... Kärlek är härligt om det händer, likaså att ha sex, men när folk tolkar mig som bitter över att jag inte har någon blir jag provocerad. Min prioritet i livet är Lilo och jag. Ingen annan. Kärlek är bara en bonus.
