Nästan varje dag får jag höra det här: "men hon är ju inte alls lik dig!". Och jag vänjer mig aldrig riktigt vid påståendet. Jag kan inte hjälpa det, men det sårar mig att höra att folk inte ser mig i Lilo. Jag vill ju att hon ska vara lik mig lite grann i alla fall! Och jag hör hur larvig jag låter när jag säger "men hon är jättelik mig som bebis", men det känns viktigt att tala om det av någon anledning.