Under den långa tid jag jobbade på Expressen (jag slutade för fyra år sedan) så var det en sak jag fasade över: att öppna mejlkorgen på morgonen. För hade jag haft en text i tidningen dagen innan, eller suttit i en tv-soffa, så kunde jag räkna med att det skulle ligga minst ett par mejl som berättade hur usel jag var som människa eller hur ful och äcklig jag var. Jag hotades även med våldtäkt och döden – vilket de flesta offentliga kvinnor i mediabranschen faktiskt har och fortfarande blir. Ska man verkligen behöva ta att en man i detalj berättar vad han ska göra med mina styckade bröst? Så klart inte. Idag får jag mer taskiga kommentarer om min kropp och mitt utseende, speciellt på instagram – oftast från personer med konton utan sina riktiga namn – som till och med tycker att det är så viktigt att kränka mig att de skickar meddelande för att verkligen se att jag läser dem... Och fast näthatet (ej att förväxla med att ge konstruktiv kritik) idag inte alls är i närheten av så hotfulla de var som de när jag jobbade på kvällstidning, så känns det ändå tryggt att ha någon bakom mig som både kan hjälpa till med samtalsstöd, hjälp med att spåra var kränkningarna kommer – och slutligen få hjälp av jurister om det behövs. Som just MySafety Försäkringar hjälper till med. Deras hjärtefråga är nämligen att försöka vända näthat mot kärlek. Och jag är både glad och stolt att jag får skriva det här inlägget tillsammans med dem – och tillsammans bekämpa hat med kärlek. Näthatsförsäkringen – hjälper både dig och ditt/dina barn ifall ni blir utsatta. Så bra! När jag tänker att Lilo, som snart fyller 4 år, i framtiden kommer att vara med om näthat känner jag sån otrolig ångest. Tänk om näthatet fortsätter som det gör? Det gör mig livrädd! Men jag känner också ett hopp för framtiden – för när jag kollar exempelvis på mina brorsdöttrars instagramkonton så blir jag så lycklig över hur fina tweenies och tonåringar faktiskt ofta är mot varandra! De ger varandra beröm, peppar och visar hur mycket de faktiskt tycker om och uppskattar varandra. Jag hoppas så innerligt att alla börjat att förstå hur omodernt och onödigt näthat ändå är. Varken personen bakom det, eller framför det, mår ju bra! Och för att vara ärlig – tonen mammor emellan är faktiskt också rätt hård ibland. Ingen mamma vill höra: ”jag tycker synd om ditt barn” eller ”varför skaffade du ens barn?” (ett par klassiska meningar vi mama-bloggare väldigt ofta får). Vi morsor har det tufft nog. Låt oss hålla ihop! Kärlek är så mycket vettigare än hat.
