Jag försöker att gilla yoga - jag kämpar verkligen, vill bli en sån där människa som är vig, lugn och andas genom att väsa som ett djur. Och vara närvarande, leva i nuet och jadajada. Jag har inget av det där. Är så fruktansvärt ovig, blir rastlös av långsamma rörelser och andas aldrig med magen som tydligen ska göra. Och när jag kollar i Malin Berghagens nya bok "Yoga - passion och närvaro i livet" känner jag bara FRÅNVARO.
